Hur stor buffert behöver du? — en guide till säkerhetsmarginal

En buffert är pengar som ska finnas tillgängliga vid oförutsedda utgifter eller inkomstbortfall — kärven, sjukdom, akut bilreparation, behov av nytt kylskåp. Standardrådet är 3 månaders löner, men det är en kraftigt förenklad tumregel.

Faktorer som ska upp din buffert: enskild inkomst i hushållet (mer sårbart vid uppsägning), egen företagare eller frilansare (oregelbundna inkomster), högre fasta utgifter, äger bostad med eget underhållsansvar, har barn eller andra försörjningsåtaganden, och hög belåningsgrad utan extra säkerhet.

Faktorer som tillåter mindre buffert: två stabila löner i hushållet, hyresrätt med begränsat underhållsansvar, god försäkring (a-kassa, inkomstförsäkring, hemförsäkring med tilläggsskydd), tillgång till bostadsrätt eller annan tillgång som kan belånas snabbt, eller stadig anställning hos arbetsgivare med kollektivavtal.

Konkret rekommendation 2026: enskild boendeägare i Stockholm med en lön bör sikta på 6 månaders fasta utgifter. Ett hushåll med två löner i hyresrätt utanför storstäder klarar sig på 2–3 månader. En egen företagare bör ha minst 6 månader, ofta 12 månader.

Buffertpengar ska ligga på ett vanligt sparkonto med insättningsgaranti, inte på ISK eller fonder. Räntan är lägre, men poängen är tillgänglighet och nominell stabilitet — inte avkastning. Använd hellre insättningsgaranti hos en nischbank som ger 3+ procent ränta än en storbank med 0,5 procent.